Trakasserad - våldtagen mentalt.

Yrsel
Illusioner
Illamående
Irritation
Deppighet
Feber
Huvudvärk
...


 

Hm, nej, jag är inte sjuk?



Jag har kommit fram till att jag kan skjuta upp skolan lite till - BUP klockan tio, och en och en halv timme på skolan känns inte så viktigt. Enligt Annas blogg slutar vi typ tio i tolv också, så då känns det inte som någon idé att vara på skolan överhuvudtaget. Jag är smart.


   Efter att Johan slutat kom han hem till mig, så vi mös lite, tills mamma ringde och ville att jag kom ner på stan med Dexter. Så jag och Johan gick ut och dog (det var varmt) med hunden och väntade på att mamma skulle komma. Under den trevliga väntan gick larmet igång. Kom på att det var den första måndagen i månaden och klockan var tre, så det var inte så konstigt (om ett land är smart då det anfaller så ska de ju anfalla då man har "larmövning", för ingen lär ju gömma sig. Jag tror inte ens att majoriteten av de som bor i Sunsvall vet var det finns skyddsrum). I vilket fall som helst, jag, Johan och mor satte oss på en bänk och blev glassugna, så när jag och Johan skulle köpa glass så träffade vi lite trevligt folk - Jocke, Anneli, Anette, Gåsen och den där killen som jag inte vet vad han heter. Jag och Anneli hade lika dana kjolar och var överens om att det där braiga stället har godaste saltlakritsströsslet (och billigaste glassen), vilket gör att vi är bäst.
   Nåja, jag ska inte trötta ut alla med dryga saker, men vi träffade i alla fall senare Nemo, Lusse, Emmie och Nea. Neas Jocke har tydligen gjort slut med henne igen.
   I vilket fall som helst, runt fyra - halvfem tiden hamnade jag och Johan i ett hörn av scenen där det fanns lite efterlängtad skugga. Där satt vi och betraktade folk och myste, fram tills trötthet och yrsel bet tag i mig och jag blev jagad att gå hem. Så, nu har jag tillbringat kvällen med en bok. Har även hjälpt mamma med maten och lite sådant
   Nu är jag inte lika yr längre, men däremot mår jag illa. Jag misstänker att det är ett resultat efter maten. Jag måste lära mig att inte kasta i mig allt ibland, särsklit inte eftersom jag bara äter ibland. Suck, till hösten ska jag ta tag i ätandet igen. Jag skulle vilja säga till sommaren, men jag vet att jag inte kommer bry mig så mycket då.


...

-.-

   Igår var det typ 30 grader (Celcius) varm ute... Jättemysigt! Som framgår av det förra inlägget så fick jag inte "njuta" särskilt mycket av värmen då jag bråkade med min mor, men på kvällen kom jag i alla fall ut. Jag och Kiiwio skulle på Alexx's teater och den spelades upp i Åkersviks aula. Jag och Kiiwio hade ingen aning om vart Åkersvik låg... Men, men med lite hjälp från Kiwios moder så hittade vi dit fortare än vi trodde - vi blev en halvtimme tidiga. Så vi fick sitta där i värmen med Anna och Sonny, så tja, jag kom ju ut lite i alla fall.
   Jag har även flätat i några dreads i håret. Det blev inte lyckat, men för att vara första gången jag flätar och på mig själv, så blev det riktigt snyggt. Synd bara att jag inte kommer igåha vart jag lagt snoddarna .. Jag satta fast med hårnålar och de gled ju givetvis omkring i natt >.<

   Idag däremot har jag feber. Jag har ju hostat och nyst som en galning - särskilt hostat - så mamma tror det är pollenallergi. Det är det säkert, bara för att jävlas. Men då, idag har jag som sagt feber, inte mycket, men med tanke på min låga grundtemperatur så är det feber. Och eftersom jag hostar mig yr så tyckte mor att jag fick stanna hemma. Bra, då får jag vila, men mindre bra ... jag ska skriva över 69 frågor som jag svarat för hand på till datorn och mejla dem till mamma så hon kan skicka till Noréus. Jättekul -.- Att skriva altså! ..Eller inte.

   Imorgon ska jag till BUP med pappa... Det enda posetiva med det är att jag får en liten sovmorgon då jag ska vara där tio och et känns inte som någon idé att gå i skolan en och en halv lektion. Altså, jag borde gå, men jag orkar inte. Jag orkar typ ingenting.

Okej, mitt öra ser fett ut och min arm är mongo, men skisamma - mitt nya hår

Min inställning till världen idag är typ; -.-

Utkast: Huh, jess. ...

Huh, jess.
Igår åt jag på en skum Thairesturang med mor. Det var skitgott, och mysigt. Bakade en hallå-npaj hemma, som också var god och fördrev sedan kvällen framför datorn. Halvmysig kväll.
   Vaknade i morse av att jag hostade. Hostade, hostade, hostade, hostade i säkert en halvtimme. Jättekul sätt att vakna på -.- Nåja, eftersom dagen började så dåligt så ska den ju självklart fortsätta dåligt också; Hade bestämt med Johan att jag skulle vara med honom, men planerna grusades förstås. Skulle följa med mamma till nån skum strand och bla, bla, men i vilket fall som helst, jag började bråka med mamma och stack hem.
   Så, jag fick vara med min Johan i alla fall och sedan letade jag och Kiiwio oss till Åkersberg för att titta på Alexx' teater. Den var skitkul. Vi fick kondomer på slutet, men ärligt talat vet jag inte varför. Kanske för att en tjej i teatern blev gravid eller nåt. Alexx skulle följa med mig hem efteråt, men hennes mamma kom och hämtade henne typ direkt. (Alexx tycker att jag har blivit smalare också? Seriöst, jag blir bara fetare och fetare, jag orkar ju inte röra mig och nu när jag fått tillbaks aptiten igen så har jag det på fel sätt och vill bara äta onyttiga saker hela tiden.. >.<)

   Altså, det kanske märks att jag inte orkar skriva särskilt långdraget, men seriöst, altså nej, jag vet inte. Känner mig inte särskilt samlad nu, men aja. Jag orkar fan inte med någonting...


Orkaringentingvillingentingkaningenting!

Hello Kitty, Goodbye Kitty

   Altså, hur beroende kan man egentligen bli av en jävla blogg? Hela veckan har jag gått och längtat efter att åka till mamma så jag skulle kunna sitta vid datorn! Jävla nördhannah >.<

Hmm, nu när jag har en dator så kan jag ju självklart inte komma på något att skriva om... Aja, veckan kortfattat:

   Måndag: Huh...Inte komma ihåg någonting? Eller, jo, jag och Lusse gjorde qorn och Tikka-Masala (hur det nu stavas ..) på HK:n och Alexx' pappa hade missuppfattat BUPtiden. Mer? Inte den blekaste.
   Tisdag: Hm, .. Skolan - inte komma ihåg. Efter skolan - hjälpa Jennifer med bilden, plugga fysik? Typ.. Pappa upptäckte (för ovanligehetens skull) att jag mådde skit, diskuterade tisdag. Hemläxa från BUP: Ta reda på vem Hannah Lundgren egentligen är.
   Onsdag: Skola I guess, sen stan. Alexx hämtade kängorna, åt glass med Johan, Nemo och Alexx, träffade folk, försvann hem med Johan, sedan kovland och ridningen. Ärtan hoppade jättefint och drog/kutade nästan inte alls <3 Sov hos mor. 
   Torsdag: Hm.. Svenskaprov på skolan, gick bättre än förväntat. Blev klar med min korsett, den är broderad och även insydd bak, så man kan dra åt den en hel del ^^ Sov hos pappa, mådde bajs. sov hela eftermiddagen.
   Fredag: SOprov på skolan, han tog typ bara upp saker som jag inte hade pluggat på, förutom kartan, så bajs på det. Målade klart huset på bilden. Hm.. Efter skolan var jag med Kiiwio, Klas och Johan. Skulle säga hej då till Sally, så vi satt i lägenheten och åt Pocky. Behäver jag skriva att det var Klas' påhitt? Sen var det bild på kultuskolan, då typ plockade vi ihop saker, åt glass och fyllde i ett papper. Hoppas jag kan fortsätta nästa år.. Aja, Efter bilden gick jag hem och klappade katterna, sedan kom Monica med Norskan och hennes dotter för att stjäla vår Sallykatt.. Eller, ja, de tog med henne, för nu bor Sally i Norge. Åkte till Johan och sov där.
   Lördag: Idag var jag ju hos Johan. Åkte till stan med Eric. Nu är jag hemma. Mamma hämtade hem Leo, så nu går Kelly omkring och morrar och Tindra ligger under mammas säng.

Borde plugga, är inte klar med HK:n och det skulle vara inne i fredags.. Får lämna in det på måndag i stället då. Har föresten sovmorgon till tio i tolv då, så det är posetivt.

Oj, vad mycket bilder!

Camillas nya vovve, Tulo

   Jag har många syskon har jag kommit fram till. Eller, ja, systrar kanske jag ska skriva i stället, ty jag har bar kvar en bror. Jag har två biologiska syskon, en styvsyster och två änglasystrar. Simon, Jessie, Jennifer, Kiiwio och Alexx.

Systerfru och muffinsarna

   Igår var jag på picknick men mina två biologiska syskon och mamma till Spikarna, sedan var jag med systerfru Alexx och arbetade med bilogikollaget. Vi kladdade även glasyr på muffins som jag bakat. Det blev... sött.
   Hm, nåja, jag är klar med biologin i alla fall. Nu måste jag bara skriva klart alla frågorna i kemiboken och lämna in så är jag helt klar med biologin. Fast.. Jag har kvar alla konsumenkunskapsfrågorna och brevet på HK:n, samt prov i SO och svenska, hördelen i engelska och omprov i matte. Jippie... Ja, jag ska göra klart huset och klistra fast bilderna på ett stort papper, så jag ska inte ropa hej förns jag kommit över bäcken. Nåja, Christer ska hjälpa mig med matten idag och pappa får hjälpa mig med SO:n och HK:n, så fixar sig allt.

   
Ich leker fotograf - Simon   Ich leker fotograf - Dexter   Ich leker fotograf - Utsikt   Ich leker fotograf - Mor   Ich leker fotograf - Hav



Känner mig hjälplöst trött, som om någon har vridit ur all livslust som finns i mig. Helgen som var har varit den jobbigaste på väldigt, väldigt länge och jag hade ingen aning om att skolan kan vara så jobbig som den var idag! Seriöst, hur fan ska jag orka med imorgon? Vill bara gråta när jag tänker på resten av veckan. Hur ska jag orka? Igår höll jag på att få ångest, men pappa satt i fotändan av sängen tills jag lugnat ner mig. Ibland måste man tycka om sin far. Nu vill jag spy, spy upp allt jobbigt, spy upp hela mig och hoppas att jag försvinner. Sanningen är att jag faktiskt inte orkar leva, men samtidigt har jag varken modet eller orken att dö. Allt är bara fel nu, hur ska jag klara skiten? Det är så kort tid kvar tills jag slipper skolan, men sen då? Sen ska jag sommarjobba volontärt på ett ridläger, kanske på telia också. Jag i främmande människors sällskap? Ni måste skämta... Jag orkar inte med mig själv, jag hade hoppats på att få sommarlovet till att vila, "bli frisk" från depression, men det går ju inte nu. Slår vad om att de på BUP bedömmer att jag inte behöver gå dit i sommar, att jag bara ska ägna ledigheten åt att reparera skadan mellan mig och pappa. Skithögar allihopa! Men men, livet är orättvist och det är bara att inse...



...
Life sucks, then you die

Glad! ..Eller nåt

Var hos Nemo igår, det var faktiskt kul. Kul, men jobbigt och uttröttande. Där var jag, Alexx, Kiiwio, Hannah, Niizu, Jessica, Emma, Anna, Dennis, Sebbe, Sonny också Nemo själv så klart. Hon fyller år på söndag och önskade sig ett nytt liv, så de var vad vi gav henne. Eller ja, ett kort med ett erbjudande till ett nytt liv, och en bilaga - en Barbiedocka. Hon blev mindre glad. Men kul var det ^^
   Tittade på film, en skräckis som var jätteläskig! ..Inte. Men jag klarar ine av skräckfilmer >.< Tittade på nån som hette "Bugs" också, men jag somnade då. Men mjao, de var kuligt att vara där, kul att göra något igen. Faktiskt.

   En annan kul grej är att de har skickat mina grejer från Odium nu :P De skickade igår och de ska ta en till tre arbesdagar innan det kommer. Vill att det ska komma nu, nu! >.< Den som väntar på nått gott väntar alltid för länge...

Vackra människor och en Dennis   Världens vackraste Alexx   Nemo och hennes dampiga moppe som hatar mig   En Alexx och en Sebbe
En Emma, en Anna och lite av en Jessica   Sonny och hans bäbis som var knöligare än mitt anorektiska modellbarn   Godmorgon Niizu :)



   Var på vernissage idag. Kulturskolans bildelever och Bildesteterna ställde ut lite smått och gott. Från min sida kom den skumma ängelskulpturen och en målning med Yin och Yang. Och så klart min och Kiiwios Ebba Grön :)
   Efter uställningen åt jag och Kiiwio mjukglass och nu sitter jag här i min ensamhe och väntar på att Johan ska dyka upp. Han vet inte om det än, men han ska hjälpa mig att baka hallon/äppelpaj.

   Neh, nu ska jag forsätta prata med Emmie och Alexx och sedan ska jag fixa lite med allt möjligt.

Stjärna

   Idag hade jag tänk få sova till åtminstonde sju, eftersom jag börjar nio, men den planen var inte Tindra med på. Först vaknade jag av att hon hoppade omkring i rummet som en oljad blixt, fram och tillbaka, fram och till baka Vid halv sju ställde hon sig på mitt ansikte och spann så högt hon kunde och sedan fortsatte hon att spinna tills jag gav upp sovandet och klappade henne i stället. Nu har jag just klätt på mig och sminkat mig, ska försöka dricka lite te innan jag går till bussen. Om jag nu lyckas gå dit, det vet jag inte, är så så jävulst yr! Aja, jag ska klara den här skoldan, jag ska ju till Nemo i kväll och jag antar att hon blir rätt sur om jag inte kommer. Men jag ser fram emot i kväll, det gör jag .Eller i alla fall så tror jag att jag gör det.
   Aja, nu ska jag måla på ett par stjärnor vid ögat och sedan ska jag till bussen. Hm.. Önska mig lycka till, jag ska ha engelskaprov nu på morgonen.


   (Har beställt hårgrejer nu föresten)

Skitsamma.

Jo, men jo.
Eller näe.
Eller, jag vet inte.


   Var på BUP idag, det var väl som vanligt. Orkade inte delta, de andra pratade över huvudet på mig. Ska dit om två veckor, bara jag och pappa och då ska vi prata enskilt, ty vi behöver lösa vår relation med varandra och vi börjar ju bara bråka med varandra och så. Jippie -.-
   Tydligen så mår jag mycket bättre nu också, för jag har ju klivit upp varje morgon, ätit frukost och gått till skolan. Sanningen: Jag vill inte göra mamma besviken, så jag tvingar mig själv att gå till skolan, äter absolut inte frukost (bara ibland, te och någon gång fil med papaya eller vaniljyogurt). Jag går i skolan enbart för att jag inte orkar bråka med någon, jag orkar inte att npgon ska bli besviken på mig, så jag tvingar mig själv dit. All energi går åt där, så visst, jag har börjat sova mer, men det är för att jag inte har energi kvar åt någonting. Vaknar mer gör jag, men jag tvingar undan ångesten (hur fan lyckas jag?) och tvingar mig att somna om igen. Allt går som i halvslummer. Jag mår sämre nu än jag gjort på länge, det är bara det att jag inte har någon energi åt någonting. Jag är för trött för att protestera och har lärt mig att ta på mig masken igen och låtsas. Jag kryper ut ur mitt gömställe och sitter snält med en bok i vardagsrummet, vilket tydligen är jättesocialt och duktigt. Suck. Jag är inte förvånad över att jag sov så hårt igår. Hela kvällen gick typ åt till att sova, jag orkade inte ens till stallet. Och så äter jag mindre nu, det kan ju ha något att göra med att jag är så trött. Dubbelsuck. Jag äter nästan bara när det är middag också ibland efter skolan. Ser inte mamma att något är fel? Nåja, det var väl lite av min plan, att ingen ska lägga märke till mig längre. Jag hoppas att jag lyckas snart.

- - -


   Jag har bestämt mig för hur jag ska göra med håret föresten: Svart hår, grön lugg och mörkgröna dreadsextentions. Hoppas det blir bra. Hur nu något skulle kunna bli bra på mig, jag är så jävla ful att inte ens satan vill se åt mig. Fattar inte hur folk står ut! Men det är väl för att jag sminkar mig, sminket drar åt sig all uppmärksamhet och när folk ser att det är vackert sminkat så utgår de från att jag är lika fin som sminket. Jag hoppas det är så i alla fall, annars är alla jävligt duktiga på att låtsas.
   Håller på att brodera korsetten nu. Det blir ganska enkelt, gröna kryss på sidan och en stjärna bak. Tror att jag ska göra öppningen bak bredare och sätta dit ett grönt eller svart band också. Och så vill jag hitta på något nytt att sy på slöjden.. Har gjort två kjolar, Brikaela och Franz samt en halvtaskig virkning. Skulle kunna sy kuddfodral till kuddarna, eller så broderar jag något. Hum.. Aja, skitsamma.
   I morgon är det fredag, ska till Nemo då. Först bild sedan Nemo. Det ska bli kul, ska bli skönt att göra något igen.


OCH MAMMA ÄR EN JÄVLA KÄRRING! Hon klagar och gnäller alltid, påstår att hon gör allt för att vi ungar ska ha det bra, slavar och tar emot skit. Okej? Jag hjälper till så gott jag förmår, kräver aldrig, ber aldrig, klagar aldrig. Ändå är det jag som får ta mest skit, för jag är ju äldst och ska tåla sådant. Satskärring.

Jag och mina kläder


Liksom, seriöst : Fatta vad jag skulle passa i den här korsetten! Äntligen tillräckligt smal, och den är så jävla snygg!


                                                


En annan (och mycket billigare) läckerbit är ju denna :



(Visst skulle de sitta snygg på mig då? (A) Någon som har lust att betala? Den snyggaste med stålskenor går på 1299 kr och den med plastskenor och söta stjärnor går på 799 kr...)

- - -

Och medan vi ändå håller på, så har jag gjort upp en del planer gällande mitt hår:
Mamma vill inte längre att jag färgar hela håret grönt eftersom det blir så dassigt på en gång, så jag funderar på grön lugg och dreadextentions i typ ljus-och mörkgrönt.


           
 
Fast i så fall så får jag ett rätt dyrt hår x) 110 kr för en förpackning innehållande tio stycken extentions. Eftersom jag är osäker på hur färgen på håret blir så vill jag ha både mörk- och ljusgröna dreads (färgen jag ska ha i luggen är föresten den mellangröna,  apple green). Hårtoningen går på 59 kr för en burk, plus frakten på 40 kr. Så det blir 319 kr. Plus att jag måste bleka håret innan och köpa gummisnoddar. Nej, jag tror jag färgar hela håret grönt + svart lugg. Eller.. Det räcker ju igentligen om jag har mörkgröna extentions.. Äh, vad fan, det skulle bli lika dyrt åt båda hållen och jag har ju inte fått fixa håret på typ ett år (om man bortser från färgning, vilket var typ två månader sedan), så jag tycker mor ska bjuppa på halva priset (vilket jag faktiskt tror hon går med på).
   Aja, jag tror faktiskt inte att de som läser här är speciellt intresserade av mitt hår, så därför ska jag nu krypa till kojs och hata morgondagen (jobbig skola, jobbigt BUP sedan).


Dröm sött - dröm om mig

Jag har sytt en grön kjol, det har inte du!

Jag är kär. Jävligt kär.
Och jag känner mig så otroligt tacksam.
   Johan var med mig en stund efter skolan, men jag måste ha varit ett mindre roligt sällskap. Först var jag mest sur, sen åt jag två mackor. Då orkade jag inte vara sur längre utan låg på sängen och halvsov/sov tills han gick. Jag märkte inte när han försvan, jag vet bara att hans telefon ringde, så han måste ju ha gått strax efter det. Men gud, vad otroligt rolig jag måste ha varit... Jag tror jag har kommit fram till att det är en del av äkta kärlek - att kunna stå ut med sin älskade vilket humör hon/han än är på och tålmodigt bara njuta av hans/hennes sälskap, även då hon/han sover.
   Är så innihelvete trött. Det är inte klokt! Vill bara sova och sova, men ju mer jag sover desto tröttare verkar jag bli. Jag har börjat få minnesluckor också, eller inte riktigt minnesluckor, men till skillnad från förut när jag blandade ihop tid och tid och inte hade någon aning om vad som hände när (vilket jag fortfarande inte har, en timme och ett år är typ samma sak) så är allting som suddigt. Jag kan gå ner för en trappa utan att vara medveten om det och liksom "vakna upp" och märka att jag gått ner för trappan och bara om jag verkligen anstränger mig så kommer jag ihåg att jag faktiskt gick ner. Det är lite småjobbigt.
   En annan sak som är jobbig är att jag ser en massa suddigt nu. Egentligen ser jag inte suddigt ändå, det är mer som en tunn hinna av overklighet som ligger över mina ögon och det gör ont i dem när jag rör ögonen. Jag antar att det är en sorts 'bieffekt' av tröttheten. Yr är jag också, men det tror jag faktiskt mer beror på att jag knappt äter längre (nu vet jag att Alexx blir sur/småledsen). Men jag vågar inte äta, det känns som maten ska svälla i magen och kväva mig, eller att maten ska förgifta mig (och jag orkar inte med döden nu). Jag vet att det är fånigt. Om man ser över min kosthållning så inte den det allra bästa heller - den består huvudsakligen på papayamüsli, te och mackor. Den känns som deg i magen och jag vill bara spy upp hela skiten, men det kan jag inte göra för då får jag inte träffa Alexx på så länge och det står jag inte ut med. Fuck att allt ska vara så komplicerat!

Näe, nu ska jag dreggla vidare över kläder från Odium, också kan jag "reklamera" lite folk vars bloggar jag tycker är läsvärda:
http://cherrynightmare.bloggagratis.se/ (syster, skriver så sjukt vackert)
http://smultronsessan.blogg.se/ (Lusse, solrosflickan som just nu dissar mig i skolan och praoar i stället >.<)
http://joacimlindgren.bloggagratis.se/ (har inte den blekaste om vem han är, men han vill ha många läsare och skriver lite småunderhållande)
http://enrosagurka.blogg.se/ (en rosa gurka helt enkelt! Emma, skriver gulligt, mysig att läsa ^^)
http://vaniljbanilj.blogg.se/ (Anna, vem annars? Seg på att uppdatera, men spelaroll)
och såklart min egen ouppdaterade "bokblogg": http://medradslafordemoner.blogg.se/

- - -

Hur tvättar man bort det smutsiga på insidan?

- - -

Korvar

   Vill bara skrika och gråta och sova bort allt. Är så jävla trött, orkar ingenting, men ändå kan jag inte sova för ångsten nafsar mig i hälarna. Jag hatar allt, jag vill inte leva, men jag vill ju inte dö heller. Jag har nog aldrig velat dö, inte på riktigt. Eller, jo, men det var länge sedan, det räknas inte längre, ingenting räknas längre. Ingenting annat än stjärnorna, mina fyra vackra stjärnor. Jag undrar varför de andra stjärnorna slocknade... Hm, jo, jag vet egentligen varför de slocknade, det är för att jag är så jobbig och självisk och allt! Men.. Jag undrar varför inte Nemo har slocknat än, jag har sett att ljuset har flackat, men än är jag inte död för henne och det tackar jag för. Utan mina stjärnor skulle inte jag kunna leva.
   Dricker vaniljte med aldeles för mycket socker i och äter torkad papaya snattat från müslipaketet. Det och sockersöta klubbor är det enda som känns verkligt nu, altså verkligt att äta. Jag vet, det låter skumt, men annan mat rinner lixom igenom kroppen och gör mig äcklig. Och klubbor, te och papaya är inte direkt mat..





Det finns de som har har typ fyra centimeter långa snoppar, när de har stånd altså:
 - Äru inne nu?
 - Vah, äh, jaa, jag har redan kommit!

- - -

Apropå dialekter...
 - Men det är bara att åka till .. vahettere ..?
 - Scorizo!
 - Vah ..?
 - Ja, men du sa ju 'vahettere' och det är ju scorizo!
 - Hahaha.. ja, det är bara att åka till schorizo, där pratar de lite udda.




Ibland har man ingenting att skriva om, särskilt inte när man är så trött och förvirrad som jag är. Seriöst, jag och Johan har skumma konversationer... Nästan lika skumma som min och Alexx ^^


Trött

   Orkar inte vara med mer!
   Orkar inte leka era meningslösa lekar längre!
   Vart fan är verkligheten, vart fan är glädjen?
   Villintevillintevillintevillintevillintevillintevillintevillintevillintevillintevillintevillintevillintevillintevillintevillintevillinte!
   Vill inte se era tomma blickar, vill inte höra era tomt ekande ord. Orkar inte ta del av era liv, orkar inte, vill inte, kan inte, får inte, klarar det inte... Vill bara sova bort hela livet, sova och aldrig mer vakna

   Klarade bara skolan tack vara Alexx, min underbara änglasyster. Skulle aldrig ha fixat det utan henne. Inte för att det känns som jag fått något gjort idag, någonting viktigt altså, men ändå. Hade muntliga nationella i engelska, det gick faktiskt bra, men det kan ha att göra med gruppen ^^. OCh så hade vi mateprov, vilket gick mindre bra, jag vet att jag inte blev godkänd på det. Nåja, dagen har väl i helhet vart rätt okej. Hade slöjd och svenska på ES, känns som det är de två ämnen jag behöver prioritera allra minst.. Nåja, jag klarade hela dagen och det är väl det som räknas mest, inte sant? Jag hoppas det i alla fall... Fast å andra sidan så är ju tisdagar lättaste dagen, värre är det med onsdagar. Nåja, jag får se hur kvällen går, nu ska jag sova och sedan tvinga i mig middag.


(och jag har bara fyra stjärnor på min himmel...)


Svar (till den anonyma)

jag stör mig så på att du ska klaga på kajsa, maria och dom. kolla på dig själv för i helvete, vad är det som är fel? söker du uppmärksamheten så kan jag ju säga att DU HAR DEN! jag kan be alla mina kompisar att heja på dig i korrodoren, kolla på dig avundsjukt eller vad fan som helst. men att klaga på andra för att man har problem med sig själv är inte direkt någon hit. okej, du kanske mår dåligt och du kanske tycker det är fel av mig att kommentera såhär, men sök hjälp istället för att skriva ut på din blogg hur synd det är om dig, det får dig inte att må bättre! kanske i skrivande stund, men vafan.


En anonym människa som kommenterat inlägget "Sov lilla ängel"

   Jag vill bara säga att om du stör dig på vad jag skriver så behäver du inte läsa. Kajsa och dem klagar på mig, jag klagar på dem, men inte öppet som de gör. Jag behöver inte att andra tycker synd om mig, jag har vänner jag kan prata med. Du behöver inte säga åt andra att heja på mig i korridoren, jag vill inte att folk tittar avundsjukt på mig, men jag vill inte heller att folk skriker nidord åt mig.
   Jag har kollat på mig själv, jag hittar inte några fel? Jag klär mig som jag vill, jag säker inte uppmärksamhet, jag markerar vem jag är. Stör det dig? Jag klagar inte på andra för att jag har problem, jag klagar inte på någon, eller jo, jag klagade i ett inlägg i min personliga blogg. Mina problem är en sak, mina ogillanden av andra är en. Jag klagar på vissa för att jag har problem med dem, med deras uppförande. Andra klagar ju på mig för mitt uppförande, som du gjorde när du skrev den där kommentaren till exempel. Att människor klagar på andra människor är naturligt. Alla gör det, vissa bara mer öppet än andra. Jag skriver en blogg, där jag t.e.x. skriver om sådant jag stör mig på. Det är mit val.
   Jag skriver inte direkt om hur synd det är om mig, jag skriver om sanningen som jag ser den. Jag vill inte att folk ska tycka synd om mig. Och jag har sökt hjälp, det är bara det att jag inte får hjälp. Inte från BUP, inte från vuxna överhuvudtaget. De bryr sig inte. Men mina vänner bryr sig, mina änglar bryr sig och jag kan alltid söka hjälp i böckernas värld.
   Skrivande hjälper visst. Du vet, det finns något som heter terapi. Skrivandet för mig är som terapi, jag får ur mig det jag har innombords och jag stör ingen. Förutom om någon läser det jag skrivit och stör sig på det, men det är personen i frågas problem, jag har aldrig bett någon att läsa, det är upp till var och en om de vill läsa det jag kastar ur mig eller inte. Stör du dig, så läs inte. Ingen tvingar dig.

Och du - att vi lär oss viss gramatik i skolan är för att den ska användas. Tänk på det.

Men vad är min mask då..?

   Alla bär vi våra masker. Medvetet eller omedvetet, det spelar ingen roll. Eller, de flesta har masker, bara få kan vara helt ärliga i sig själva. Jag har aldrig träffat någon.
   En del har tydliga masker, andra har mer difusa. En del har masker som täcker bara de fulaste fläckarna, andra föredrar att klä in hela alltet. Och bara de få som jag fått se utan mask kan jag uppfatta masken på. För så är det, man reagerar inte över maskerna förän man fått se personens sanna jag. Alexx, Kiiwio, Janne och Johan har jag sett utan mask. Jocke har jag skymtat, men det är inte tillräckligt. Förut visste jag hur Emmie var, nu vet jag inte längre vad som är hennes mask och vad som är hennes sanna jag. Vissa människor är svåra att se, som Jessica. Jag vet vad hennes mask är, men inte riktigt ändå, för jag har aldrig fått se den riktiga Jessica. Men jag antar att hennes tystnad är spelad, likaså osäkerheten. På något vis känns det som det bor en annan Jessica under huden.
   Alexx gömmer sig bakom korkade meningar och blonda påstående. Bakom Jannes hyperaktivitet finns en Janne som kämpar med mörker och hat. I Kiiwios sockersöta barnslighet finns ett vuxet och blodigt allvar och Johan.. Det känns som att allt det smarta pratet, alla åsikter, är inspelade på förhand, som för att gömma en osäker Johan. Och Jocke tar som avstånd från allt som kan skada honom. Han tar avstånd från alla som hotar ta av sig sina masker och flyr från ansvarstagende av andra, som att han har nog med sig själv och inte orkar bry sig om andra då han inte vill se sanningen i allt. Jo, jag tror det är så. Alla gömmer sig, alla vill se det ljusa i världen och orkar inte ta hand om andras mörker. Det är lättare att spela i roller, givna eller tagna, än att spela sig själv.
   Jag undrar hur andra ser min mask som, för det vet jag inte själv. Det känns som jag byter skal varje dag..




Träffade Johan efter skolan, bokade tid hos frisören (ska klippa mig den tionde juni, men hon tyckte att det var bättre att färga det själv - mest ekonomiskt och ungefär samma resultat).
Bröt i hop i Johans famn och nu är jag mest yr. Jag orkar inte mer! Jag vill bara sova, men jag får inte det nu, för då kan jag inte sova i natt. Ha! Det är nu jag måste sova, för då kanske jag sover tills i morgon, väntar jag till sen så kommer jag ju inte sova alls och jag är så jövla trött, jag måste sova när jag får chansen. Vill inte skola i morgon, skolan är bajs och jag missar ingenting om jag stannar hemma. Men jag kan ju glömma att mamma visar medlidande; "är du lite ledsen, Hannah?.Nej, jag är helt söndergråten och vill bara lägga mig på golvet och skrika, jag är inte lite ledsen. Jag är för fan på väg ner för ett stup, ner i ett jävla klibbmörker som vill kväva mig! Lite borde hon väl reagera ..?
   På torsdag ska jag till BUP. Väntar mig ingen reaktion från dem. Undrar hur lång tid det tar för dem att fatta att jag inte behöver bygga upp min jävla relation med min far, jag behöver för helve en stege så jag kan klättra upp ur mörkret igen!

Sviker, sviker inte

Igår duschade jag mig rödskinnad och idag ör jag lika smutsig ändå. Ligger i min säng och väntar mest på att tiden ska rinna undan så jag kan gå till skolan. Eller gå, ta bussen heter det väl. Börjar 13.25 idag, har två lektioner. Funderar alvarligt på att skolka eller tvinga mamma att sjukskriva mig, men det känns som jag sviker då. Sviker mamma i hennes tro på att jag mår bättre på skolan, sviker Alexx i hennes längtan efter mig, sviker mig själv i det att jag måste ha fysik då vi börjar med ett nytt kaoitel nu och inte kan halka efter. Gud vad patetisk jag är. Varför försöker jag hänga med i skolan igentligen? Det känns som ingen idé... Suck, aja, jag ska inte svika mamma och Alexx! Det vill jag inte.
   Vaknade vid nio idag, förståss. Lyssnar på Imperiets meningslösa texter, äter papayachoklad och försöker läsa Vingklippt ängel, men jag orkar inte koncentrera mig. Varför försöka hänga med i någon annans liv när man har fullt upp med sitt eget? jag vet inte, jag orkar inte läsa böcker längre, och böcker har ändå alltid varit min tillflyktsort när livet är för jobbigt.
   Vill dricka te, vill gå på toa, men jag vågar inte resa mig ur sängen. Det var knappt jag vågade sträcka mig efter datorn. Hunden ligger på min ben och är som hundar är i största allmänhet. Söt, korkad. Jävlar, nu ringer telefonen... Fanfanfangfanfanfanfanfan... Okej, jag klarade det, det är mamma. Nu var jag duktig som vågade gå och svara. Satte på vettenkokaren också, förhoppningsvis kan jag göra te. Hm..
   Måste gå ut med den jävla byrackan sen också. Hm.. Tar bussen ett, eller kvart i ett. Kvart i blir nog bättre. Då måste jag gå ut med hunden typ snart. Vid halv tolv, tolv. Jag föredrar katter (undrar vart de har tagit vägen..?) Vattnet är klart, jag är extremt kissnödig, jag vågar inte resa mig. Bara tanken gör mig yr. Satans piss >.<


Jag gillar stjärnor, apropå inget

Orkarinteorkarinteorkarinteorkarinteo r k a r  i n t e
Hela jävla veckan har jag kämpat, hela veckan har jag hållit god min, skrattat när ni har skrattat, pluggat och pratat då ni har pluggat och pratat, lekt och klätt mig i desperat glädje. Hela veckan har varit en kamp, en kamp som jag fortfarande inte vet om jag tog mig helskinnad ur. Jag lovade ju att kämpa allt vad jag kunde sista veckorna av terminen, och jag har ju kämpat, jag har fan tagit i av alla krafter jag har! Men det tar så lång tid att  hämta sig...
   Hela veckoslutet har jag växlat mellan att gråta, skaka och svära och att klä mig i den plast av leenden som jag klätt mig i hela veckan. Bilden i fredags var så härlig, jag behövde bara andas och dras med i alla andras fredagsglädje. Bilden fick mig att slappna av. Men att slappna av är inte alltid det bästa. Den märkliga friden jag fick från Kiiwio, Linus, Jocke och Annelie (hon var med Jocke dit) gjorde mig alldeles för oförsiktig, så när veckostressen slog till mig var jag inte beredd. Kvällen blev förstörd. Fram till åttasnåret var jag på bra humör, sedan växlade det mellan elakelakareelakast och upplöst i tårar. Jippie. Bör jag påpeka att jag knappt sov någonting?
   Igår var det en rätt bra dag, eller.. jag vet inte. Bra, därför jag fick vara med Johan och slappna av. Köpte två böcker; ett eget ex av Vingklippt Ängel (som nu är vackert prydd med silvertjepsstjärnor) och Take a look at dig själv, en humoristisk, psykologisk bok om mestadels fördommar. Efter att jag kom hem igår minns jag knappt något mer, förutom en ångestladdad natt och gråt.
   Idag var jag med Alexx på stan (igen). Först var vi i hamnen och knäppte kort till biologin. Sedan köpte Alexx jättefin lila hårfärg, för vi hittade jättefins förpackningar och färger på Cubus. Sedan skulle vi gå till det där chokladstället, men de hade inte öppet, så vi gick till mamma och drack varm choklad. Sedan köpte Alexx svart hårfärg, sedan ville jag ha godis, så jag blev fyra klubbpr rikare. Skor tittade vi på också. Jag hatar att erkänna det, men jag älskar skor. Altså, jag gillar att prova skor, titta på skor ha skor. Känner mig som vilken matriell fjortis som helst, men ja, så är det. Det har jag (och Alexx med för den delen) gemensamt med de flesta människor av kvinnligt kön.
   Nåja, Jennifer och Madde flyttade in idag. Trevligt. Åt middag hos pappa och nu är jag tillbaks hos mamma igen. Är jättestressad och vill bara gråta, men jag orkar inte, jag har ingen energi till någonting. Det enda jag vill just nu är att omge mig med vaniljte, änglar och stjärnor. Men jag har inga änglar längre. Min brist på energi jagar bort alla jag känner, alla jag kände. De enda jag vill ha i mitt synfält nu är Alexx och Johan. Kiiwio will jag ha innom räckhåll, men på en armlängds avstånd. Alla de jag umgicks med förut, änglarna, vännerna, alla, befinner sig i ögonvrån, för rädda för att komma närmre - och ärligt talat, jag klarar inte av at ha dem någon annanstans än just där de är, helst vill jag inte veta av dem. Det är hemst att tänka så och jag vet att jag skulle ångra mig från djupet av mitt hjärta, min själ, om jag jagade dem på flykt. Men jag orkar fan inte mer!



   Javisstja, jag stör mig så jävla äckligt mycket på alla som missbrukar ord som ångest och panik. Så fort en del är stressade så påstår de att de har ånget. De flesta som säger att de har sådan ångest över skolan, över prov, över tävligar - de pratar om stress! Man har inte panik för att man inte hunnit fixa håret och den första gästen till festen kommit, man är stressad! Och de som inte tycker att panik, ångest och panikångest är något farligt (oftast för att det är detsamma som stress för dem, för de är sådana idioter), de vet inte vad de talar om! Det är fruktansvärt. Det är hemskt att vara så jävla rädd. Jag.. Jag ska inte skriva mer om det, jag är för irriterad och labil just nu för att skriva något sammanhängande.
  
God natt och önska mig god lycka i mina försök att sova i natt.

Sov lilla ängel..?

   De senaste dagarna har varit stökiga och förvirrade och jag har gått som genom dimma. På något vis känns skolan lättare, men det kan ha att göra med att jag inte orkar protestera längre - allt kommer som det kommer, jag gör det jag kan och hoppas på det bästa. Men det är uttröttande. Jag lägger all energi på skolan och på att vara så glad och pigg som möjligt (mina vänner lär ju börja hata mig annars, för jag är så jävla ego och bara går omkring och mår dåligt och inte orkar bry mig), men det gör mig fruktansvärt trött psykiskt på eftermiddagar/kvällar i stället. Trots det kan jag inte sova, jag är för stressad och har kommit in i en sån där period då jag får ångest över allting så fort jag är ensam, så det fungerar ju jättebra. ..Eller inte.
   Och apropå skolan (visst nämnde jag den tidigare?) så hade vi såntär skumt klass-/skolfoto idag, när alla skulle vara utklädda. Vissa hade jätteroliga utklädnader, andra såg ut ungefär som vanligt. Typ, två killar vat Tom och Jerry - kul, men i det allra överdrivnaste laget. Kiiwio var något färgstarkare än vanligt, för hon skulle vara regnbåge, men blev ett småbarn i stället med klubba och grodgossedjur. Jag och Lusse var älvor (och jag var jättefin; rosa och vingar och gasmask), Emmie hade pyjamas. Nea såg väl ut som vanligt på ett ungefär, Nemo var typ kemist som misslyckats med sitt expriment och var sotig i fejan. Något var pirat, några var småbarn, någon var grästuva och Madde var jättekulig hora - sådär överdriven som man kan skratta åt. Maria, Kajsa - Bajsa och Allard såg väl ut som vanligt, men jag tror de skulle föreställa horor. Hm. Och apropå Maria, hon är väldigt egen av sig. I går började hon bråka på oss för att vi var fnissiga i omklädningsrummet och ville ha ut oss därifrån, fast vi hade all rätt att vara där, då det var vår tid att byta om. Vad fan, ska det vara så svårt att samsas om ett omklädningsrum? Det gick inte heller att diskutera med henne, då blev hon arg och halvskrek och höll på. Suck, det är synd om dem som inte kan diskutera och prata utan att ta till fula ord och skumma bortförklaringar så fort de inte vet vad de ska säga. Aja, deras problem, det är de som inte klarar sig socialt sen.

  Gick halvbra på ridningen idag, gick halvbra på fysikprovet idag, upptäckte att jag kan öppna mig lite i alla fall för kuratorn,  duchade fyrtio (furtio? Hura stavas det? Förti? xP) minuter idag, och dessutom glömde vi att boka tid för klippning. Vad skumt det kommer bli att klippa håret hos en frisör, det senaste året har jag skött underhållning av huvudväxten själv. Med mer eller mindre lyckade resultat. Jag vill färga det också, men jag vet inte vart. Har inte särskilt stabil ekonomi, men jag villvillvill ha grönt hår, och jag vågar inte förga det själv. Eller jo, jag vågar, men att bleka det först kommer antagligen bli jättemisslyckat. Det kommer typ sluta med att jag har limegrönt hår. Nåja, jag ska kolla med den skumma frisören på gatan, eller hos de runt hörnet (eller hos någon av alla andra tustentals frisörer runt 'huset'), och om ingen vill färga mitt hår grönt (för ett humant pris) så gör jag det själv. Så det så.
   Det var någonting jag kom på att skriva om som hade med det jag just skrev att göra, men jag kommer inte ihåg vad, så då får det vara. Jag vill hitta skosnören till de vita conversen. Själ från ett par andra skor om inte annat, vill ha dem i morgon. Vill även ha avslutningskläder (från Odium så klart), men jag vet inte vad. Vill så gjärna ha den svarta tröjan med lång luva och bjällra (jag är galen i bjällror), men den passar inte direkt som avslutingsklänning. Typ.

   Jeej, mamma stängde aldrig dörren som hon skulle, nu står den på vid gavel. Släkt överallt har hon gjort med. Altså, jag tror hon vill att jag ska få ångest! Suck, dörren ska stå på glänt och helst, men inte nödvändigt, ska fläktlampan vara tänd. Då vågar sig bara katterna in, som det är nu så kan ju vad som helst komma in. Vågar inte fixa heller, det under sängen kan ta mig då. Dumma mamma. Prata med mig vill hon inte heller göra. Hon har haft hela kvällen på sig, men nejdå, måste hon prata med mig så ska det vara om oviktiga saker, saker som typ väder, namn, hur vi ska göra med ridläger/jobb/semester, när vi ska till stugan. Allt som kan röra upp känslor skall undvikas, för tänk om jag inte mår så bra som hon vill att jag ska göra? Tänk om det fortfarande inte funkar med skolan (det var tydligen EVK jag var på i fredags, tjuvläste i kuratorns block och vad fan betyder bokstäverna)? Tänk om jag är en människa med känslor? Hm, det närmsta känslor hon kom, hade med Simon att göra, att han har det jobbigt med skolan, är 'deprimerad' och får en massa skit i onödan. Visst, har har trassel med skolan och deppar i hop över småsaker, men att vara deppig och deprimerad är liksom skillnad. "Det är inte lätt att klara skolan nör man har sorg". Nej, jag vet, men varför tala om det för mig när det så tydligt har med Simon att göra?
   Jag förstår mig inte på min mor.


Javisstja, Sally ska säljas. Den 31a maj kommer nya ägaren. En uppfödare från Norge, Nordnorge, som blev helt såld på vackra Sallykatt. Jag förstår henne. Tydligen var Sally så fin (på bilderna :O) att hon genast anmälde henne till en utställning - i Norge, den 6e juni. Det är sorgligt, Sally är så underbar, och så vacker, och jag tycker så mycket om henne. Men vi behöver ju pengarna. Fyra och ett halv tusen får vi för henne. Mysche pengar, !


------------

Nu ska inte jag skriva mer, trots att jag så gärna vill få ur mig allt som behöver skrivas ner, men jag måste sova. I alla fall försöka sova. Hur det går med den saken återstår att se, men jag tror och hoppas faktiskt att jag ska somna rätt direkt, jag är svinaktigt trött och har inte sovit ordentligt på väldigt länge. Jag har sovit extra dåligt den senaste veckan, jag tror det är den senaste veckan i alla fall, jag har inget tidsbegrepp allts nu.
Aja, nu kom Tindra och ville kela, så god natt och önska mig lycka till (med sovandet altså)

------------
Åh, javisst, min telefon har kommit tillrätta. Jag vet inte om jag skrivit det, men en stor lättnad i alla fall. På något skumt sätt hade den hamnat i lådan med hästgrejer som skulle säljas (ironiskt nog skulle pengarna gå till självrisken). Mamma hittade telefonen när hon packade upp lådan. Nu ska hlälften av intäckterna gå till mig och jag ska använda pengarna till att färga håret.

Bra saker

Det finns inte bara dåliga saker med mitt liv. Nej, det finns en hel del bra saker och det är de sakerna som får mig att orka.

Här är några av de saker som får mig att klara en vanlig dag (i oordning)

x. Alexx, Johan och Kiiwio
x. Tindra
x. Musik
x. Te
x. Böcker (och andra bokrelaterade saker, tex poesi, noveller, bloggar osv, både att läsa andras och att skriva själv)
x. Vänliga ord
x. Krama
x. Nagellack, smink och rosetter (ja, det får mig att verka så där jättematriell igen, men att vara vacker gör att jag lättare kan röra mig "fritt")

Jag vet inte varför jag låter alla ta del av det, men det kändes viktigt att få skriva upp det. Självklart finns det andra viktiga brasaker, som tex, min andra vänner och kompisar, sol, citronsorbet, cola, drömlös sömn, vatten, hästarna, Kelly & Sally, katter i största allmänhet och speglar (som både skrämmer och facinerar mig), men det som står i listan är .. äsch, det är viktigt i alla fall, men det allra viktigaste för mig är att känna mig älskad och behövd.


Jag har föresten tillbringat helgen med Johan. Det har verkligen vart jättemysigt, men nu är han hemma...Undrar vad Alexx ska göra i morgon, skulle behäva börja på projektarbetet till biologin typ snart. Och leta reda på någon som har en färgskrivare.
Hm, Alexx ja.. Hoppas hon har haft kul idag, Nilklas skulle tydligen komma till Sunsvall idag, något som jag fick veta genom Kiiwio, och senare läste jag det på Alexx blogg. Det känns bra att Alexx själv har berättat det för mig. ... *host*. Det får en att veta vart man ligger till på listan som man berättar saker för. Fast det visste jag förståss redan, att man inte berättar saker för mig, men det känns bara så jävla snopet när någon glömmer en sådan enkel, men för som det berör, viktig sak. Jag förstår inte. Nåja, jag ska inte lägga mig i saker jag inte har med att göra.


Det enda jag egentligen vill är att någon ska lägga märke till mig och orka bry sig om mig. För så ego är jag.

?

I helgen var mamma i Stockholm. Det var trevligt - för henne. Inte för mig, jag saknade henne. Altså, jag saknade inte henne så som man saknar föräldrar när man är bortrest eller de har rest bort, jag bara saknade henne. Jag skulle nu i helgen om något behävt prata med någon, med henne, men jag fick aldrig chansen. Eller, jo, det fick jag, i går kväll, när jag knappt prkade stå på benen av allt. Då satt hon vid datorn och läste nyheterna och gick och lade sig vid elva utan att säga god natt. Vid elva låg jag i sängen och skakade och grät och mådde bara skit. Idag orkade jag ingenting, men hon låtsades inte se det, så när hon gick till jobbet bröt jag ihop. Sedan gav jag upp och ringde henne och sa att jag vägrade gå till skolan och att hon var dum i huvet som inte fattade att jag behävde henne. Hennes ursäkt; hon trodde att jag bara var trött igår, och att hon var så inne i nyheterna att hon glömde bort mig. Tack.
   Och hon vill tvinga mig till skolan, för vi hade ju kommit överens om att jag skulle gå varje dag resten av terminen och försöka. Hej, mamma, vill du ha lite nyheter? Jag försöker. Jag försöker och kämpar, men det går inte. Visste du det? Nej, så klart, jag har absolut inte försökt förklara det för dig ca en miljon gånger. Tack för att du lyssnar på mig!

Jag behöver verkligen någon som jag kan prata med, typ BUP. Det är meningen att de ska hjälpa mig - min nästa tid har jag fått om typ två veckor. Tack för att ni försöker.




image16
Ibland
vill man vara ensam
men oftast
är ensamheten för stor
för att kunna bäras av en enda

I a world full of things... (a)

Maaao, jag känner mig jättejättematriell just nu! Dregglar över kläder från Odium som jag vet att jag aldrig kan få, men ändå! :O Lite kan man ju få hoppas i alla fall .. ? Se bara, hur söt som helst!; http://www.odiumclothing.net/media/0_1051.jpg!! För att inte tala om den här skjortan; http://www.odiumclothing.net/media/0_4066.JPG. Hur bra skulle inte jag passa i den? Suck, jag som inte brukar vara så matriell annars .. Nåja, jag skyller på ..öh.. Den globala uppvärmingen. Och bara för att jävlas så ska jag länka fler underbara kläder ^^  Moahahahahha....
x.Underbar, vit klänning som jag vill ha, men som aldrig kommer användas pga sin färg; http://www.odiumclothing.net/media/0_2779.jpg
x. Jättejättesöt svart sak; http://www.odiumclothing.net/media/0_2775.jpg, vet dock ej om den skulle sitta snyggt på mig .. >.<
x. Vacker, men jag stör mig grymt mycket på att storleken är S/M - jag kommer säkert inte kunna ha den -.-; http://www.odiumclothing.net/media/0_1428.jpg
x. Så .. fin! villhavillhavilla .. Men jag stör mig på tyget. det är för glansigt >.< ; http://www.odiumclothing.net/generated/artXpic.asp?art_id=535&bild=0_3945.JPG
x. Dreggla .. Så underbart skitsnygg! Är kär >.< Men jag skulle aldrig passa i det, kragen är inte min stil och lack är väl inte riktigt det allra hetaste på mig.. Okej, lackkjolen passar jag väl i, men altså, aja x) ; http://www.odiumclothing.net/generated/artXpic.asp?art_id=580&bild=0_4120.JPG

Suck.. Så vackra saker. Någon som vill bidra med lite pengar? :P

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0