Trakasserad - våldtagen mentalt.

Yrsel
Illusioner
Illamående
Irritation
Deppighet
Feber
Huvudvärk
...


 

Hm, nej, jag är inte sjuk?



Jag har kommit fram till att jag kan skjuta upp skolan lite till - BUP klockan tio, och en och en halv timme på skolan känns inte så viktigt. Enligt Annas blogg slutar vi typ tio i tolv också, så då känns det inte som någon idé att vara på skolan överhuvudtaget. Jag är smart.


   Efter att Johan slutat kom han hem till mig, så vi mös lite, tills mamma ringde och ville att jag kom ner på stan med Dexter. Så jag och Johan gick ut och dog (det var varmt) med hunden och väntade på att mamma skulle komma. Under den trevliga väntan gick larmet igång. Kom på att det var den första måndagen i månaden och klockan var tre, så det var inte så konstigt (om ett land är smart då det anfaller så ska de ju anfalla då man har "larmövning", för ingen lär ju gömma sig. Jag tror inte ens att majoriteten av de som bor i Sunsvall vet var det finns skyddsrum). I vilket fall som helst, jag, Johan och mor satte oss på en bänk och blev glassugna, så när jag och Johan skulle köpa glass så träffade vi lite trevligt folk - Jocke, Anneli, Anette, Gåsen och den där killen som jag inte vet vad han heter. Jag och Anneli hade lika dana kjolar och var överens om att det där braiga stället har godaste saltlakritsströsslet (och billigaste glassen), vilket gör att vi är bäst.
   Nåja, jag ska inte trötta ut alla med dryga saker, men vi träffade i alla fall senare Nemo, Lusse, Emmie och Nea. Neas Jocke har tydligen gjort slut med henne igen.
   I vilket fall som helst, runt fyra - halvfem tiden hamnade jag och Johan i ett hörn av scenen där det fanns lite efterlängtad skugga. Där satt vi och betraktade folk och myste, fram tills trötthet och yrsel bet tag i mig och jag blev jagad att gå hem. Så, nu har jag tillbringat kvällen med en bok. Har även hjälpt mamma med maten och lite sådant
   Nu är jag inte lika yr längre, men däremot mår jag illa. Jag misstänker att det är ett resultat efter maten. Jag måste lära mig att inte kasta i mig allt ibland, särsklit inte eftersom jag bara äter ibland. Suck, till hösten ska jag ta tag i ätandet igen. Jag skulle vilja säga till sommaren, men jag vet att jag inte kommer bry mig så mycket då.


...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0