CaPsyco

Ibland blir man glad av så lite - bra betyg i något ämne, SMS av en saknad person, en komplimang för något obetydligt, en komentar av en okänd person. Blev glad nu, upptäckte en komentar av en för mig okänd person, men hur glad den gör mig .. jag vet inte, posetivt i alla fall.
   Irriterad över hur vänner kan vara i bland, vill ine dra upp hela historien om Hannah och Alexx här, jag tänker inte hänga ut mina vänners problem på nätet. Jag hoppas bara att Hanna tar sitt förnuft till fånga och försöker inse vad som egentligen hände och gud vad glad jag blev då Hanna var glad på fysiken, det gjorde min dag. Var på besök på Hedbergska idag, trevligt, gjorde en jättefin tårta, upptäkte att det mycket möjligt kommer hamna två superfjortisar i min klass (om nu juridik öppnar och jag/dem kommer in), men men, de kan vara roande på sitt sätt.
   Orkar egentligen inte dra upp min dag, är hur trött som helst och pratar i telefon med Johan, samt mår mindre bra.


Var på BUP i måndags och fick reda på sånt som jag redan visste - jag har panikångest (mer ofta än vad de tycktes vilja förstå) ungefär ett par gånger i veckan (nej, mer!). Antagligen kommer jag gå bilterapi eftersom de enda gånger jag verkligen slappnar av och glömmer allt annat är då jag målar/skriver/rider, och de kan av de grejerna bara erbjuda bild. Jag har nästa tid sista April ... -.- Varför vänta två veckor mellan varje gång? Så irriterad >.<

Hmm.. Vad har jag mer att erbjuda för smaskigt? Jao, nationella uppsatsskrivning idag, tror det gick bra. Skrev om mitt skrivande, min konst över huvud taget ; I paint with words and makes art with letters insted of colours.
   Utvecklingssamtal igår, kommer höja mig elelr ligga kvar i de flesta ämnen, och de flesta lärarna tycker jag kämpar bra, särsklit med tanke på att jag inte mår så bra (fan, allihopa tycke jag såg trött/sliten/ledsen ut). Antar att det är bra.