CaPsyco

   Jag har många syskon har jag kommit fram till. Eller, ja, systrar kanske jag ska skriva i stället, ty jag har bar kvar en bror. Jag har två biologiska syskon, en styvsyster och två änglasystrar. Simon, Jessie, Jennifer, Kiiwio och Alexx.

   Igår var jag på picknick men mina två biologiska syskon och mamma till Spikarna, sedan var jag med systerfru Alexx och arbetade med bilogikollaget. Vi kladdade även glasyr på muffins som jag bakat. Det blev... sött.
   Hm, nåja, jag är klar med biologin i alla fall. Nu måste jag bara skriva klart alla frågorna i kemiboken och lämna in så är jag helt klar med biologin. Fast.. Jag har kvar alla konsumenkunskapsfrågorna och brevet på HK:n, samt prov i SO och svenska, hördelen i engelska och omprov i matte. Jippie... Ja, jag ska göra klart huset och klistra fast bilderna på ett stort papper, så jag ska inte ropa hej förns jag kommit över bäcken. Nåja, Christer ska hjälpa mig med matten idag och pappa får hjälpa mig med SO:n och HK:n, så fixar sig allt.




Känner mig hjälplöst trött, som om någon har vridit ur all livslust som finns i mig. Helgen som var har varit den jobbigaste på väldigt, väldigt länge och jag hade ingen aning om att skolan kan vara så jobbig som den var idag! Seriöst, hur fan ska jag orka med imorgon? Vill bara gråta när jag tänker på resten av veckan. Hur ska jag orka? Igår höll jag på att få ångest, men pappa satt i fotändan av sängen tills jag lugnat ner mig. Ibland måste man tycka om sin far. Nu vill jag spy, spy upp allt jobbigt, spy upp hela mig och hoppas att jag försvinner. Sanningen är att jag faktiskt inte orkar leva, men samtidigt har jag varken modet eller orken att dö. Allt är bara fel nu, hur ska jag klara skiten? Det är så kort tid kvar tills jag slipper skolan, men sen då? Sen ska jag sommarjobba volontärt på ett ridläger, kanske på telia också. Jag i främmande människors sällskap? Ni måste skämta... Jag orkar inte med mig själv, jag hade hoppats på att få sommarlovet till att vila, "bli frisk" från depression, men det går ju inte nu. Slår vad om att de på BUP bedömmer att jag inte behöver gå dit i sommar, att jag bara ska ägna ledigheten åt att reparera skadan mellan mig och pappa. Skithögar allihopa! Men men, livet är orättvist och det är bara att inse...